Svaret är naturligtvis ett rungande ja.
Nu är det verkligen tid för att investera i elbilsladdning. Utvecklingen går snabbt, både när det gäller teknik och tillgänglighet. Och miljön måste gynnas på alla sätt och vis.
Försäljningen av elbilar tickar på ganska bra, allt färre bilister överväger att köra på bensin eller diesel. Tillväxten av laddbara bilar har varit 29% det senaste året. Den totala bilflottan som är elektrifierad har nu klivit över tioprocentstrecket. Den laddbara fordonsflottan växte med 137 044 fordon under 2023, framförallt rena elbilar och lätta lastbilar. I februari 2024 fanns det över 573 342 laddbara bilar i landet. Lägg till 1 226 bussar, uppemot 2 735 motorcyklar och snart 22 584 lätta och över 521 tunga lastbilar.
Men de senaste årens kraftiga tillväxt mattades av förra året, trots att fordonsflottan ökade mer än året innan inom flera segment. Störst minskning kunde man se hos laddhybrider och motorcyklar. Power Circle som är en intresseorganisation för elektrifieringens framtidsfrågor har fått signaler från branschen att de tror att tillväxten bromsar in i även under 2024. Men vår spaning är att nergången bara är tillfällig.
Prognosen för 2024 är att 35% av nybilsförsäljningen kommer att vara elbilar, enligt Branschorganisationen Mobility Sweden, som också anser att det krävs styrmedel för att få upp andelen elbilar av den totala personbilsförsäljningen.
När 2024 tog sin början fanns det ungefär 32 000 publika laddpunkter i Sverige enligt flera olika källor, bland annat Allt om bil. Trots att det var en ökning på 70–80% så behöver landet fler laddplatser, i takt med att allt fler väljer elbil. När vi nu närmar oss 600 000 laddbara bilar så menar Riksförbundet M att det saknas över 26 000 laddstolpar.
Just nu lever vi i en orolig värld med lågkonjunktur, som har lett till långa leveranstider. Att elbilsbonusen upphörde 2022 har gjort sitt till. I Frankrike har man gått åt motsatt håll och genomfört radikala åtgärder i samarbete med elbilstillverkarna för att stimulera försäljningen, inte minst en generös elbilsbonus som riktade sig främst till låginkomsttagare. Borde inte Sverige följa samma riktning? Vi står inför ett miljöhot som blir allt mer påtagligt. Mobility Sweden menar att det behövs styrmedel riktat till de som inte har råd även i Sverige.
En annan förutsättning för att elektrifieringen av fordonsflottan ska ta fart är att den publika laddinfrastrukturen byggs ut i samma takt. Afir som står för Förordningen om utbyggnad av infrastruktur för alternativa drivmedel har som uppgift att driva på infrastrukturen för alternativa bränslen inom EU. En del i förordningen som träder i kraft den 13 april 2024 handlar om möjligheten att betala elbilsladdning på publika platser med kort. Från och med den 1 januari 2027 måste snabbladdare för publika laddplatser ha en kortläsare eller ett kontaktlöst betalningsalternativ. Det gäller även de laddpunkter som installerades före den 13 april 2024.
Enligt den nordiska databasen för laddstationsdata, som numera ligger under Energimyndigheten, har antalet laddstationer och laddpunkter ökat konstant månad för månad det senaste året. Om man bortser från att de flesta elbilsägare som bor i villa installerar laddning så är det numera otroligt smidigt och enkelt att både installera, drifta och debitera laddning för en BRF, en fastighetsägare eller ett företag. Att planera sin färd i förväg börjar också bli rutin för elbilister, men självklart önskar man ännu fler publika laddpunkter.
Den tekniska utvecklingen av laddstationer går otroligt snabbt, det blir enklare och smidigare att installera och drifta stilrena och effektiva laddstationer i en BRF, en kommun eller på ett företag som har en parkeringsplats för sina medarbetare och kunder. Som kund behöver man inte lägga någon tid på att administrera, drifta och debitera för elbilsladdning. Med en enkel app för de som laddar och en övergripande portal för kunden sköter det sig själv.
Men många bedömare menar att utbyggnaden måste gå snabbare. M Sverige har granskat utbyggnaden av publika laddstolpar och menar att kommunerna måste ta ett stort ansvar, men att de behöver mer stöd i frågor som rör laddinfrastruktur.
För att nå upp till rekommendationen tio elbilar per laddpunkt behövs det ungefär 26 000 nya laddpunkter i landet. Det är bara Gotland, Jämtland och Blekinge som uppfyller kraven, medan Stockholm, Skåne och Västra Götaland har störst brist. Bara Stockholm skulle behöva 13 000 nya laddpunkter.
En prognos pekar på att vi har tre miljoner laddbara fordon redan år 2030. Någonstans mellan 75 och 100% av alla bilar som säljs i Sverige kommer att vara eldrivna år 2030. Det innebär att över hälften av landets bilflotta är eldriven, enligt Energiforsk och Power Circle. Däremot är det bara en ytterst liten del av landets elproduktion som går till att ladda elbilar, även om vi skulle byta ut landets alla bilar till elbilar. Samlingssajten Allt om elbil menar att Sveriges elbilar i princip inte har någon påverkan på vårt lands totala elproduktion
När efterfrågan på el ökar och våra användningsmönster förändras är det viktigt att skapa förutsättningar för utökad elektrifiering redan nu. Energimyndigheten ser omställningen av energisystemet som en integrerad del av samhällsutvecklingen såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. Elektrifieringen drivs i grunden av strävan mot ett mer hållbart samhälle, mot ett Sverige med nettonollutsläpp år 2045.
Energimyndigheten pekar vidare på att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas och en viktig del i omställningen är att skapa förutsättningar för utbyggnad av dessa kraftslag. Störst potential att bidra har landbaserad vindkraft, befintlig kärnkraft, havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft. Energimyndigheten arbetar för att omställningen av energisystemet ska vara trygg, konkurrenskraftig och hållbar.
Den 19 mars 2024 presenterade regeringen en handlingsplan som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken, med målet att Sverige får ett robust elsystem med konkurrenskraftiga elpriser nu och i framtiden. Elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt och för att klara klimatmålen och den gröna omställningen behöver både industrin och transportsystem elektrifieras. Nu handlar det återigen om att satsa på väderberoende kraftproduktion, men med baskraft som vatten- och kärnkraft. I planen står det att Sverige ska ha en elproduktion med tillhörande elnät på plats 2045 som ska kunna leverera ungefär dubbelt så mycket el, 300 TWh (terawattimmar), som i dag. En total effekt på minst 2 500 MW ska kunna finnas på plats senast år 2035, enligt regeringen. Men det behövs inte bara mer energiproduktion, utan energin ska också finnas på den plats där den behövs och vid den tidpunkt det behövs.
Enligt Vattenfalls beräkningar producerar vi faktiskt tillräckligt med el som täcker våra behov redan idag, så mycket att det finns tillräckligt med inhemsk el för att klara av att ladda fem miljoner elbilar. Och även om elanvändningen i trafiken bara beräknas öka den totala förbrukningen med cirka tio procent till 2045, enligt Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige (Ett nationellt initiativ för att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland) krävs det smarta laddlösningar där man kan styra sin laddning till tider när elen är billigare.
Problemet är om alla ska ladda på samma tider får vi effekttoppar. Effektbrist och kapacitetsbrist kan innebära att vi inte får tillgång till tillräckligt med el när vi behöver den. Effektbrist betyder att det inte finns tillräckligt med vid ett bestämt tillfälle. Kapacitetsbrist innebär att elnätet inte klarar av att överföra tillräckligt med effekt. Med ChargeNodes smarta lösning så fördelas laddningen över tid, man styr laddningen och får ett mer stabilt elnät. Man laddar helt enkelt när belastningen på elnätet är lågt.
Om elbilar verkligen ska bli tillgängliga för alla behövs det satsningar i det publika laddnätet. Men det finns en enorm potential inom allmännyttan, bostadsrättsföreningar, samfälligheter och arbetsplatser. Dessutom så köps hälften av alla nya bilar av företag och organisationer, och väljer de elbilar som tjänstebilar och förmånsbilar och sedan satsar på att installera elbilsladdning på sina parkeringsplatser så bidrar de till att fler kör fossilfritt. Inte minst nu när både installation och drift har blivit så mycket smidigare.
ChargeNode har utvecklat en ladd- och betaltjänst där det enda kunden behöver tänka på är att bestämma ett pris per kWh. Tack vare enkelheten och att det går att tjäna in investeringen av en laddanläggning är det fler och fler som ser möjligheten att erbjuda boende, medarbetare och kunder elbilsladdning. Väljer du ChargeNodes tjänst undviker du dessutom dyra effektavgifter eftersom den tillgängliga effekten fördelas på ett smart sätt. Vilket i sin tur innebär att fler väljer att gå över till elbil.
Vi har hämtat information från Energimyndigheten och Power Circle. Energimyndigheten som har fått uppdraget av regeringen som nationell samordnare för laddinfrastruktur. Det innebär att de ska samordna stöd till laddinfrastruktur och att informera om placeringen av laddstationer. Power Circle är en intresseorganisation för elektrifieringens framtidsfrågor som i huvudsak arbetar i med att ta fram och sprida kunskap om omställningen genom olika forskningsprojekt och kunskapsspridande aktiviteter. Om ny teknik och framtidens elsystem. På så sätt kan Power Circle bidra till samhällets och branschens utveckling. Statistiken baserar sig på en databas för publik laddinfrastruktur i Sverige samt aktuella elfordon i trafik.
En del information kommer också från Mobility Sweden som är den svenska branschorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, Konsumentorganisation för bilister och andra trafikanter M Sverige, nyhetssajten Allt om elbil samt Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning i mars 2024.
Laddbara personbilar 583 746
Laddbara bilar av personbilsflottan 12 %
Tillväxt av laddbara fordon 2023 27 %
