Om en ellastbil lönar sig avgörs inte av inköpspriset, utan av hur långt ni kör, hur stor del ni laddar i depån och vilken klimatpremie och vilket restvärde ni kan räkna med. En TCO-kalkyl med era egna siffror ger ett underlag som håller inför investeringsbeslutet. Börja med kalkylatorn – och pröva de osäkra värdena innan ni bestämmer er.
Med en TCO-kalkylator för ellastbil ser ni vad en eldriven lastbil kostar jämfört med en diesel över hela innehavet – inte bara vid inköpet. Med kalkylatorns förval blir en eldriven dragbil i fjärrtrafik 597 000 kronor billigare än dieseln över åtta år, medan en lastbil i regional distribution kostar nästan lika mycket. Skillnaden ligger inte i fordonet – den ligger i hur ni kör och var ni laddar. Här går vi igenom hur kalkylatorn räknar, vilka värden som avgör mest och hur ni får fram en kalkyl som håller.
Elektrifieringen av tunga transporter växer snabbt. Hittills i år är var tionde ny tung lastbil i Sverige eldriven, och i augusti var elandelen 13 procent enligt Mobility Swedens nyregistreringsstatistik. För den som ska fatta beslut är frågan inte längre om eldrift fungerar, utan när den lönar sig för just er verksamhet.
Inköpspriset ger en skev bild. I kalkylatorns schablon för regional distribution kostar ellastbilen 3,3 miljoner kronor och dieseln 1,65 miljoner, båda exklusive moms. Ser ni bara på den siffran är dieseln halva priset.
Men en lastbil kostar pengar varje dag den rullar. Total ägandekostnad, TCO (Total Cost of Ownership), summerar alla kostnader under innehavet och räknar om dem till dagens penningvärde:
Det är i balansen mellan ett högre inköpspris och lägre driftkostnader som affären avgörs. En genomgång av varje kostnadspost finns i artikeln om vad depåladdningen kostar per fordon och år.
Depå-laddkalkylatorn har fyra steg, och alla värden går att ändra:
Kalkylatorn visar två olika mått. Slutsatsen – "X kr billigare" – räknas efter att restvärdet dragits av. Brytpunkten räknas på utgifterna år för år, utan restvärde. Därför kan ellastbilen vara billigast totalt utan att ha en brytpunkt inom perioden.
Så här ser resultatet ut med kalkylatorns förval för två av profilerna:
Lokal och regional distribution – 50 000 km/år
Fjärrtrafik med dragbil – 100 000 km/år
Båda exemplen räknar med 50 % klimatpremie (nivån för medelstora företag), 7 % kalkylränta, 2,5 % inflation och avräknat restvärde. Alla belopp exklusive moms. Totalerna är avrundade.
Dragbilen i fjärrtrafik kör dubbelt så långt och sparar därför dubbelt så mycket drivmedel varje år. Det räcker för att ellastbilen ska vinna tydligt och hinna ikapp dieseln redan år 5.
Den regionala lastbilen sparar också 116 000 kronor per år i drivmedel. Men med lägre körsträcka tar det längre tid att tjäna in det högre inköpspriset, och kalkylen går bara ihop när restvärdet räknas in.
Med kalkylatorns förval kostar el 40–61 kr/mil för en ellastbil, jämfört med 63–85 kr/mil för diesel, exklusive moms. Skillnaden mellan profilerna beror framför allt på förbrukning och på hur stor del av energin som laddas publikt.
I depån kostar elen runt 2 kr/kWh när nätavgifter, energiskatt och fasta avgifter räknas in – 2,32 kr/kWh i det regionala exemplet och 1,99 kr/kWh i fjärrtrafik. Publik laddning kostar 4,50–5,50 kr/kWh i kalkylen, alltså mer än dubbelt så mycket.
Två andra poster gynnar också ellastbilen:
Tre värden flyttar resultatet mer än alla andra. Testa dem med era egna siffror innan ni drar några slutsatser.
1. Körsträcka
Varje mil sparar drivmedel. Ju längre ni kör, desto snabbare tjänas det högre inköpspriset in. Det är därför fjärrtrafik ger den tydligaste besparingen i exemplen ovan.
2. Andel depåladdning
Stöd och restvärde kan ni inte styra – men var ni laddar kan ni styra. Det är den största hävstången i kalkylen. Om den regionala lastbilen laddar allt i depån i stället för 15 % publikt:
Att få ut maximal nytta av depån handlar om planering. Guiden om depåladdning för elfordonsflottor utan driftstopp beskriver hur laddfönster och dimensionering hänger ihop.
3. Klimatpremie och restvärde
Klimatpremien för tunga lastbilar räknas på prisskillnaden mot ett jämförbart dieselfordon. Den är högst 60 % för små, 50 % för medelstora och 30 % för stora företag. Ansökan måste lämnas in innan fordonet beställs, och premien betalas ut tidigast sex månader efter att fordonet ställts på.
Restvärdet är kalkylens osäkraste post, eftersom andrahandsmarknaden för tunga ellastbilar fortfarande är ung. Sänks ellastbilens restvärde från 25 till 15 % i det regionala exemplet blir dieseln 96 000 kr billigare. Pröva därför alltid ett lägre restvärde och se hur känslig er kalkyl är.
Kör fjärrtrafikexemplet igen med två försämringar: 30 % klimatpremie (stort företag) i stället för 50 %, och halverat restvärde för ellastbilen (12,5 % i stället för 25 %).
Ändra sedan en sak till – andelen publik laddning från 35 % till 15 %, till exempel genom att ladda mer i depån eller vid terminalen.
Även med sämre stöd och lägre restvärde kan alltså var ni laddar vända hela kalkylen.
Tillverkarnas förbrukningssiffror bygger ofta på batterikapaciteten delat med räckvidden och gäller under vissa givna förhållanden. Last och temperatur gör stor skillnad i verkligheten.
I en studie av 19 eldrivna lastbilar i drift i Tyskland ökade förbrukningen med 1,8 kWh/mil för varje 10 ton extra last och med 1,3 kWh/mil när det var 10 grader kallare ute (Öko-Institut, 2025). För svenska vintrar och tunga laster är det alltså rimligt att räkna med marginal.
Kalkylatorn räknar dessutom förbrukningen vid laddaren, inklusive laddförluster, och inte ur batteriet. Har ni egna mätvärden från befintliga fordon – använd dem.
Resultatet är ett räkneexempel utifrån schablonvärden, inte ett åtagande. Några saker räknar kalkylatorn medvetet inte på:
Den som laddar många fordon samtidigt behöver också styra effekten, så att nätabonnemanget inte blir dyrare än nödvändigt. Hur det fungerar i en depå i drift beskrivs i artikeln om smart effektstyrning och megawattladdning.
Kalkylatorn visar hur mycket depån betyder för TCO. Det är också där vi kan göra störst skillnad för er.
Vi tar helhetsansvar för depåladdningen – från rådgivning, dimensionering och installation till daglig drift och support dygnet runt. Med avresebaserad laddning anger ni när varje fordon ska iväg, och vår egenutvecklade plattform prioriterar laddningen efter avgångstid. Effektstyrningen fördelar tillgänglig kapacitet mellan fordonen, så att fler kan ladda i depån utan kostsamma nätuppgraderingar.
Vi har över 70 000 laddpunkter i drift och samordnar hela kedjan: laddtillverkare, installatörer och servicepartners. Ni får en kontaktpunkt i stället för att vara projektledare för er egen anläggning.
Börja med att räkna på er egen verksamhet i kalkylatorn. Vill ni sedan gå igenom resultatet med era faktiska förutsättningar – elnätsanslutning, laddeffekt och körschema? Läs mer om vår laddlösning för transport och logistik eller kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningsmöte.
Är en ellastbil billigare än en diesellastbil?
Det beror främst på körsträcka, andel depåladdning, klimatpremie och restvärde. Med kalkylatorns förval blir en eldriven dragbil i fjärrtrafik 597 000 kr billigare över åtta år. I regional distribution är skillnaden 48 000 kr.
Vad kostar det att ladda en ellastbil per mil?
Med kalkylatorns förval 40–61 kr/mil, jämfört med 63–85 kr/mil för diesel, exklusive moms. Ju större andel som laddas i depån, desto lägre blir kostnaden – depåladdning kostar runt 2 kr/kWh mot 4,50–5,50 kr/kWh för publik laddning.
Hur stor är klimatpremien för tunga ellastbilar?
Högst 30 % för stora, 50 % för medelstora och 60 % för små företag, räknat på prisskillnaden mot ett jämförbart dieselfordon. Ansökan måste lämnas in till Energimyndigheten innan fordonet beställs.
Vad är TCO för en lastbil?
TCO (Total Cost of Ownership) är den totala ägandekostnaden under hela innehavet. Den summerar inköp, finansiering, energi, underhåll, försäkring, skatter och avgifter, minus restvärdet, och räknar om allt till dagens penningvärde.
Ingår laddinfrastrukturen i TCO-kalkylen?
Ja. Kalkylatorn räknar laddinfrastrukturen som en investering vid start plus en årlig driftkostnad för ellastbilen. Den läggs inte på elpriset, så att den inte räknas två gånger.
Charge Node Europe AB
Neongatan 4B
431 53 Molndal
