Depåladdning är grunden i er elektrifiering. Med rätt planering får ni lägre kostnader, full tillgänglighet och en skalbar infrastruktur. Utgå från laddfönstret, dimensionera efter behov och bygg in effektstyrning från start. Glöm inte klimatpremien – ansök innan ni beställer fordonen.
Elektrifieringen av svenska lastbilsflottor accelererar snabbt. Totalt 1 634 eldrivna tunga lastbilar (över 4,25 ton) rullar i dag på svenska vägar – upp från 1 243 föregående år. Under 2025 tillkom 391 nya eldrivna tunga lastbilar, en ökning från 365 året innan. Men det är inte fordonen som är den svåraste biten i omställningen. Det är depåladdningen – alltså laddinfrastrukturen på er egen anläggning. En felinvestering i dag kan skapa driftstopp och kapacitetsproblem i flera år framåt. Här går vi igenom vad du behöver tänka på för att planera rätt från start.
Det är lätt att tänka att elektrifieringen av en transportflotta handlar om att hitta publika snabbladdare längs rutterna. Men för de allra flesta transport- och logistikföretag ser verkligheten annorlunda ut: fordonen kör sina rutter, returnerar till depån – och måste vara laddade till nästa skiftstart. Det är på depån lönsamheten avgörs.
Till skillnad från publik laddning ger depåladdningen er full kontroll. Ni styr när laddningen sker, till vilken kostnad och vilka fordon som prioriteras. Med smart effektstyrning kan ni schemalägga laddningen till de timmar när elpriset är lägst – typiskt nattetid – och undvika de effekttoppar som från 2027 slår direkt mot anläggningar utan smart styrning. Mer om det längre ned.
Totalt registrerades 391 eldrivna tunga lastbilar under 2025 i Sverige enligt Power Circle och Trafikanalys, upp från 365 föregående år. Andelen eldrivna tunga lastbilar av nyregistreringarna varierade mellan 11 och 16 procent per månad under 2025 – en tydlig uppåttrend. Totalt rullar nu 1 634 eldrivna tunga lastbilar (över 4,25 ton) på svenska vägar. Takten ökar och de operativa kraven på laddinfrastrukturen ökar med den.
Innan ni börjar titta på antal laddare och effektnivåer behöver ni förstå ert laddfönster – den tid på dygnet då fordonen faktiskt kan laddas. Det är den variabeln som styr allt annat.
För ett transportföretag med dagsturer är svaret ofta tydligt: fordonen returnerar runt 18.00 och ska vara redo 06.00. Det ger tolv timmar. Räknar man bort buffert för in- och utkörning och eventuella urturer landar det verkliga laddfönstret ofta på sex till åtta timmar.
Volvos egna tester visar att Volvo FH Electric förbrukar 1,1 kWh per kilometer vid motorvägskörning. Kör ett fordon 250 km per dag innebär det ett laddningsbehov på ca 275 kWh per dygn. Har ni tio sådana fordon i flottan är det totala nattliga laddbehovet ca 2 750 kWh. Med ett laddfönster på sex timmar innebär det att laddarna sammantaget behöver klara ungefär 460 kW – vilket ställer krav på både elnätskapacitet och intern elinstallation.
OBS: Dessa siffror är ett räkneexempel baserat på Volvos testdata. Faktisk förbrukning varierar beroende på last, terräng, temperatur och körstil. Gör alltid egna beräkningar utifrån era specifika rutter och fordon.
Den här typen av beräkning behöver göras tidigt i processen – helst redan vid upphandling av fordonen, inte efteråt.
Det finns i dag två dominerande standarder för laddning av tung trafik: CCS (Combined Charging System) och det nyare MCS (Megawatt Charging System). Det är viktigt att förstå skillnaden innan ni investerar.
CCS är den etablerade standarden och den klart vanligaste lösningen i depåer i dag. Den fungerar för både personbilar och lastbilar, är brett tillgänglig och stöds av i princip alla fordonsleverantörer. För de flesta depåer är CCS det praktiska och trygga valet just nu.
MCS är en ny standard designad för megawattladdning och extremt snabba laddtider – primärt för publik snabbladdning längs motorvägar och vid logistiknav. Volvo FH Aero Electric, som lanseras formellt med öppna orderböcker under andra kvartalet 2026, är ett av de första fordonen med MCS-stöd. Men standarden är fortfarande under uppbyggnad och laddare med MCS är kostsamma.
Rekommendationen är tydlig: installera CCS nu, men förbered depåns elinfrastruktur för MCS. Det innebär att lägga ned rätt kablar och säkra tillräcklig elkapacitet, så att en uppgradering inte kräver kostsamma ombyggnadsarbeten längre fram. Läs mer om hur du framtidssäkrar din laddlösning och undviker kostsam ombyggnad.
Ett av de vanligaste och dyraste misstagen vid depåladdning är att installera laddare utan att tänka på effektstyrning. Om tio lastbilar börjar ladda simultant vid skiftets slut skapar det en kraftig effekttopp – och från 2027, när alla elnätsbolag inför effektbaserade nättariffer, kostar den toppen direkt på fakturan.
Med dynamisk lastbalansering fördelas laddeffekten intelligent mellan fordonen utifrån tillgänglig kapacitet och angiven avresetid. Det innebär att fordon med tidig avgång prioriteras, medan övriga laddar i lägre takt under natten. Vill du förstå hur du undviker effekttoppar i praktiken? Läs vår guide om hur smart laddning bygger en stabil elektrifiering.
ChargeNodes data från över 60 000 laddpunkter visar att smart effektstyrning kan minska det faktiska effektuttaget med upp till 50 procent, jämfört med okontrollerad laddning.
I praktiken kan det vara skillnaden mellan ett elnätsabonnemang på 500 kW och ett på 250–300 kW. Det är en besparing på tiotusentals kronor per år – enbart i nätavgifter.
Regeringen beslutade den 24 februari 2026 att förlänga klimatpremien för lätta ellastbilar till 31 oktober 2027. Stödet uppgår till 40 000 kronor per fordon och gäller lätta lastbilar upp till 3,5 tons totalvikt. Läs mer om vad det förlängda stödet innebär i vår blogg om förlängt stöd för ellastbilar.
För tunga lastbilar över 3,5 ton är nyheterna ännu bättre: regeringen har nu tagit bort stödbegränsningen kopplad till andel av inköpskostnad, vilket innebär att stödbeloppen kan bli högre än tidigare. Dessutom breddas stödet till fler typer av arbetsmaskiner genom en sänkt effektgräns till 10 kW.
Det viktigaste att känna till: ansökan måste skickas in till Energimyndigheten innan ni beställer fordonet. Energimyndigheten skriver tydligt att ansökan ska inkomma innan fordonet beställs. Ansök alltså först – beställ sedan.
Vi har erfarenhet av att planera och driftsätta laddinfrastruktur för transport och logistik – från enstaka fordon till flottor med komplexa skiftscheman och höga tillgänglighetskrav. Vår plattform hanterar dynamisk lastbalansering, avresebaserad prioritering och realtidsövervakning – allt samlat i ett och samma gränssnitt som ger driftchefen full kontroll dygnet runt.
Vi hjälper er att räkna på laddfönster och effektbehov, välja rätt laddarprestanda och förbereda depån för framtida skalning – utan att ni behöver byta hårdvara om flottan växer. Undrar ni hur ett operatörsbyte går till utan att röra befintlig hårdvara? Läs om hur du byter laddoperatör utan att byta hårdvara. Från projektering till drift och support hanterar vi hela kedjan via vår laddtjänst med 24/7 support alla dagar i veckan.
Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningsmöte – så går vi igenom förutsättningarna för just er depå och ert fordonsupplägg.
Depåladdning är kärnan i elektrifieringen av er fordonsflotta – inte ett bihang. Rätt planerat ger det er lägre driftskostnader, full fordonstillgänglighet och en infrastruktur som håller när flottan växer. Börja med laddfönstret, dimensionera efter faktiska behov och bygg in effektstyrning från dag ett. Och glöm inte klimatpremien – ansök innan ni beställer fordonen, inte efter.
Hur många laddare behöver vi för en flotta på tio lastbilar?
Det beror på laddfönstret och fordonens dagliga energibehov. Som tumregel behöver varje fordon sin egen laddpunkt för att garantera full kapacitet vid skiftstart. Men med smart effektstyrning och ett tillräckligt långt laddfönster – exempelvis sex till åtta timmar nattetid – kan ni i vissa fall betjäna fler fordon med färre laddpunkter. Låt en beräkning utifrån era specifika rutter och skifttider styra.
Vad är den största kostnadsposten vid depåladdning?
Elnätskapaciteten är ofta den tyngsta kostnadsposten. Om depån behöver en nätuppgradering kan det tillkomma betydande kostnader utöver laddarna själva. Därför är det viktigt att tidigt göra en effektberäkning och undersöka om dynamisk lastbalansering kan minska behovet av nätuppgradering – i många fall kan det elimineras helt.
Kan vi använda CCS-laddare med framtida MCS-fordon?
Nej, CCS och MCS är separata standarder och kräver olika laddare. Men ni kan förbereda depåns elinfrastruktur – kablar, elnätskapacitet och ställverk – för att i framtiden addera MCS-laddare utan att behöva riva upp hela anläggningen. Läs mer om hur du framtidssäkrar din laddlösning redan i dag.
Vad är avresebaserad laddning och varför är det viktigt för flottan?
Avresebaserad laddning innebär att varje förare anger en planerad avresetid, och systemet prioriterar automatiskt laddningen så att rätt fordon är fulladdat i tid. För flottor med fordon som avgår vid olika tidpunkter under natten eller tidigt på morgonen är det avgörande för att undvika driftstopp och säkerställa att de med tidigast avgång alltid prioriteras.
Hur påverkar effekttarifferna 2027 vår depåladdning?
Från 2027 inför alla elnätsbolag effektbaserade tariffer, vilket innebär att kostnaden för elnätet delvis baseras på den högsta uppmätta effekten under en mätperiod – inte bara total förbrukad energi. En depå som laddar många lastbilar simultant skapar extrema effekttoppar och riskerar mycket höga nätavgifter. Dynamisk lastbalansering sprider laddningen över tid och kan minska effektuttaget med upp till 50 procent, vilket kan spara tiotusentals kronor per år.
Charge Node Europé AB
Neongatan 4B
431 53 Mölndal
