Elektrifieringen är inte bara en klimatfråga – den är en säkerhetsfråga. Trots snabbt växande elbilsflotta saknar tre av fyra bostadsrättsföreningar hemmaladdning.
Sverige har blivit bra på att lindra konsekvenserna av oljeberoendet. Det vi inte blivit bra på är att bygga bort det. Det är en skillnad som förtjänar ett eget samtal.
Den ryska invasionen av Ukraina satte fart på en diskussion som klimatargumenten aldrig riktigt lyckades starta: Europas beroende av fossil energi är inte bara ett miljöproblem. Det är ett säkerhetsproblem.
Sverige är inget undantag. Vår transportsektor är nästan helt fossil och importberoende. Elektrifiering av fordonsflottan handlar i det perspektivet inte bara om att minska koldioxidutsläpp – det handlar om att göra transportsystemet mindre sårbart. Om att minska beroendet av olja och av de marknader som kontrollerar den.
Det är den nivån på ambition som krävs. Och det är i det perspektivet vi bör bedöma hur snabbt omställningen faktiskt går.
Vid utgången av 2025 uppgick antalet laddbara personbilar i Sverige till 806 521 – var sjätte bil på svenska vägar kan laddas med el. I Stockholms län är andelen laddbara fordon 30 procent, dubbelt rikssnittet.
Det är imponerande siffror. Men de berättar inte hela historien.
Det räcker inte att ha en laddbar bil om du inte kan ladda den. Och för mer än en miljon hushåll i Sverige är just det problemet olöst idag.
Drygt 1,1 miljoner lägenheter i Sverige är bostadsrätter. De boende kan inte installera en laddpunkt på egen hand – det förutsätter att föreningen investerar i en gemensam infrastruktur som alla kan ansluta sig till på lika villkor.
Det kollektiva systemet är rätt väg – erfarenheten från Norge visar att föreningar som byggde gemensam infrastruktur lyckas bättre och snabbare än de som lät individuella installationer växa fram utan samordning. Men det kollektiva systemet fungerar bara om staten gör det enkelt och lönsamt att välja den vägen. Och där är vi inte än.
ChargeNodes rapport om laddning i Sveriges bostadsrättsföreningar – baserad på Naturvårdsverkets register över beviljade Ladda bilen-bidrag, matchat mot SCB:s företagsregister – visar att 8 510 av Sveriges 33 865 aktiva bostadsrättsföreningar har installerat laddinfrastruktur. Det motsvarar 25,1 procent av alla BRF:er.
Tre av fyra BRF:er saknar alltså fortfarande laddning.
Och farten ökar inte – den minskar. Utbyggnadstakten har fallit med 64 procent sedan toppåret 2022, från 2 061 nya föreningar per år till 742 år 2024. Om den takten håller i sig nås full penetration inte förrän runt 2043 – åtta år efter att EU planerar att förbjuda försäljning av nya fossildrivna bilar.
En vanlig missuppfattning är att BRF:ernas tröghet handlar om ekonomi – att laddinfrastruktur är för dyrt, eller att boende med lägre inkomster prioriterar bort det.
Det stämmer inte.
Korrelationsanalysen i vår rapport visar ett mycket svagt samband (r = 0,18) mellan medelinkomst och laddpenetration på ortsnivå. Innerstads-BRF:er i Stockholms city, med höga medelinkomster, har bara 16,5 procents penetration. Förortskommuner som Tyresö (71,4 %) och Sollentuna (62,6 %) ligger långt högre.
Det som avgör är om föreningen har egna parkeringsplatser – inte vad de boende tjänar.
Det är parkering, inte plånbok, som sätter takten på elektrifieringen i Sverige.
Det finns en paradox i att 1960-talets stadsplanering nu visar sig vara en av de viktigaste förutsättningarna för 2020-talets elektrifiering. Kommuner med miljonprogram och generösa parkeringsnormer – stora gemensamma garage och P-platser – dominerar laddstatistiken. Städer med tät innerstad och gatuparkering halkar efter, inte av brist på vilja utan av brist på parkeringsinfrastruktur att bygga laddning på.
Det är en geografisk ojämlikhet som kräver riktade politiska insatser – inte bara breda nationella satsningar.
Problemet är känt. Lösningarna finns. Det som saknas är politisk prioritering i rätt skala och med rätt tidshorisont.
Hemmaladdning i BRF och flerbostadshus är inte en nischfråga för elbilsintresserade. Det är en infrastrukturfråga – en förutsättning för att elektrifieringen ska nå dit människor faktiskt bor. Bredband och fjärrvärme betraktades en gång som frivilliga bekvämligheter. Idag är de en del av vad vi kallar grundläggande infrastruktur. Laddning är på väg dit.
Frågan är om politiken hinner ikapp innan gapet blivit för stort att stänga.
Under Almedalsveckan, 22–26 juni i Visby, lyfter ChargeNode den här frågan i ett öppet panelsamtal om hemmaladdning, elektrifieringstakt och politiska prioriteringar. Vi möter röster från fordonsindustri, energibransch och politik – för ett samtal om hur Sverige går från symtomlindring till strukturell förändring.
Läs mer:
→ Rapport: Laddning i Sveriges bostadsrättsföreningar
→ 3 av 4 BRF:er saknar laddning – och gapet stängs inte förrän 2043
Charge Node Europé AB
Neongatan 4B
431 53 Mölndal
