Elbrist i Sverige är ofta missförstått – vi producerar mer el än vi förbrukar, men effektbrist och kapacitetsbrist skapar utmaningar. Här jämför vi skillnaden mellan elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist och varför de uppstår.
Elbrist är faktiskt ett missförstånd många har om Sveriges energisituation. I Sverige produceras mer el inom landet än vad som konsumeras under de flesta av årets timmar, och vi är en stor nettoexportör av el.
Trots detta står vi inför utmaningar med effektbrist och kapacitetsbrist i vissa områden. Elbrist i Sverige handlar sällan om brist på elproduktion generellt, utan snarare om effektbrist som uppstår när det vid specifika tillfällen inte finns tillräckligt med el för att möta efterfrågan . Detta kan ske antingen i hela landet eller i något av de fyra elområden som Sverige är indelat i. Risk för effektbrist uppstår när efterfrågan på el är större än tillgången inom ett elområde . I denna artikel kommer vi att förklara skillnaden mellan olika typer av elbrister, varför de uppstår, och hur de påverkar elektrifieringen av vårt samhälle.
Begreppen kring elförsörjning blandas ofta ihop i debatten, vilket kan leda till förvirring. Det är väsentligt att förstå skillnaderna mellan elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist för att kunna diskutera Sveriges energiutmaningar på ett meningsfullt sätt.
Elbrist (även kallad elenergibrist) uppstår när den totala elproduktionen inte räcker för att täcka efterfrågan under en längre period [1]. Detta handlar om elenergi sett över en längre tid, ofta ett helt år [2]. I praktiken är detta ett relativt ovanligt fenomen i Sverige - senast landet upplevde elbrist var år 2010, då Sverige var nettoimportör av el [3].
Effektbrist är däremot något helt annat. Detta uppstår när det vid ett specifikt tillfälle inte finns tillräckligt med el tillgänglig för att omedelbart möta en hög efterfrågan [4]. Medan elbrist handlar om långsiktig energitillgång, rör effektbrist omedelbar efterfrågan [4]. Effektbrist kan inträffa under exempelvis kalla vintermorgnar när både hushåll och industrier använder mycket el samtidigt [3]. I januari 2021 upplevde Sverige effektbrist under några kalla dagar [3], och Svenska kraftnät bedömer att antalet timmar med effektbrist förväntas öka de kommande åren, särskilt i elområde 3 [3].
Kapacitetsbrist handlar varken om brist på elenergi eller effekt, utan om elnätets begränsade förmåga att transportera el från där den produceras till där den behövs [4]. Det kan liknas vid att elledningarna är för "tunna" för att hantera den mängd el som behöver transporteras [5].
I praktiken innebär kapacitetsbrist att elnätsföretag måste neka anslutning av nya förbrukare eller effekthöjning hos befintliga kunder [6]. Detta problem har blivit märkbart under de senaste åren - sedan cirka två år tillbaka har signaler kommit om att nya elanvändare inte kan anslutas till nätet på olika platser i landet [1].
Effektbristens konsekvenser kan bli allvarliga. Om Svenska kraftnät bedömer att risken för effektbrist är stor, skickas information ut till allmänheten med uppmaning att minska sin elförbrukning [5]. I extrema fall kan Svenska kraftnät beordra elnätsbolag att stänga av elen i vissa områden för att skydda elnätet, något som kallas manuell frånkoppling [5][7].
Kapacitetsbristens påverkan är mer långsiktig men minst lika problematisk. Den hämmar både tillväxt och omvandling till ett mer hållbart samhälle [6]. Konsekvenserna blir särskilt tydliga för företagsexpansion, infrastrukturprojekt och elektrifiering av transport och industri [4].
I flera svenska storstadsregioner har man börjat nå taket för nätkapacitet, vilket begränsar möjligheten att nyansluta kunder samt kan hämma etablering av industrier och stadsutveckling [8]. Detta problem förvärras av faktorer som ökad befolkning, urbanisering, digitalisering och anslutning av mer vindkraft [1].
Effektbrist i vårt elsystem uppträder främst under specifika förhållanden och av särskilda orsaker. Fenomenet är inte konstant, men utgör ändå ett växande problem för Sveriges elförsörjning och samhällsutveckling.
Risken för effektbrist är störst under kalla, vindstilla vinterdagar när elförbrukningen når sina toppar [9]. Under föregående vinter uppmättes den högsta effekttoppen till 25 200 MW, varav svensk elproduktion täckte 24 500 MW medan 700 MW behövde importeras [10]. Samtidigt blir framtidsutsikterna allt mer osäkra – Svenska kraftnät har försökt upphandla en strategisk reserv på upp till 800 MW för kommande vinter men misslyckats [11]. Detta innebär att Sverige för första gången på länge står utan elreserv, vilket ökar sårbarheten vid plötsliga toppar i elförbrukningen [12].
Ett grundläggande problem är den ojämna fördelningen av elproduktion inom landet. I södra Sverige, särskilt Skåne, är självförsörjningsgraden för el endast 15 procent [13]. Dessutom har europeiska systemoperatörers samarbetsorganisation (Entso-E) pekat ut Sveriges sydligaste elområde SE4 som det område i Europa med minst installerad elproduktionskapacitet i förhållande till förväntad maximal användning [13].
Situationen har förvärrats genom nedläggning av kärnkraftsreaktorer i Ringhals, vilket försämrar kraftbalansen märkbart [10]. Dessutom finns risk för nedläggning av kraftvärmeverk på upp till 700 MW [10]. Vindkraften byggs visserligen ut kontinuerligt, men är inte planerbar på samma sätt som kärnkraft. Vid ansträngda situationer beräknas endast 9 procent av vindkraftens installerade effekt vara tillgänglig, jämfört med 90 procent för kärnkraften [10].
Importmöjligheterna är inte obegränsade, vilket ökar sårbarheten vid effektbrist [10]. Sverige har visserligen god överföringskapacitet till grannländerna, men möjligheterna att importera kan begränsas om dessa länder samtidigt upplever ansträngda situationer [1].
Överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige har dessutom minskat med 900 MW mellan 2012 och 2021 [4]. Medan elöverföringen slog i kapacitetstaket endast under 4 procent av årets timmar 2012, inträffade detta under hela 50 procent av timmarna 2021 [4]. Denna utveckling sker samtidigt som Sveriges import- och exportmönster förändras genom nya utlandsförbindelser, vilket ytterligare komplicerar bilden [4].
Kapacitetsbrist i elnätet bromsar Sveriges omställning till ett elektrifierat samhälle. Medan diskussionen ofta kretsar kring elproduktion, är det i många fall överföringskapaciteten som utgör den verkliga flaskhalsen.
Urbaniseringen skapar enorma utmaningar för elförsörjningen. Befolkningstillväxt, ökat bostadsbyggande och digitalisering medför kraftigt ökade krav på eltillgång [14]. I storstadsregioner har befolkningsökningen överträffat elnätens utbyggnadstakt, vilket skapat en ohållbar situation. Exempelvis har Stockholms läns befolkning ökat med 16% på bara tio år, medan elnätskapaciteten inte utvecklats i samma takt [15].
Näringslivet uttrycker allt större oro över kapacitetsbristens konsekvenser. Flera företag har offentligt varnat för allvarliga effekter - Borealis beskriver situationen som "akut" medan Trioplast ser "ökande risker att elförsörjningen kommer fungera sämre" [16]. För varje miljard kronor som inte investeras i elnätet, försenas eller uteblir näringslivsinvesteringar till ett värde motsvarande 8 miljarder i förlorat bidrag till BNP årligen [5].
Riksrevisionen har konstaterat att Svenska kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet inte sker i tillräcklig takt [7]. Sammantaget behövs närmare 500 mil ny elledning byggas i stamnätet [17]. Dessutom är förseningarna självförstärkande - kapacitetsbristen hindrar redan nu utbyggnad av infrastruktur, bostäder och företagsexpansion [17].
Under 2019 uppmärksammades akut kapacitetsbrist i Stockholm och Skåne [14]. Särskilt utsatt är Stockholmsregionen där 90 procent av elkonsumtionen måste importeras från andra delar av landet [18]. Enligt myndigheternas bedömning förväntas kapacitetsbristen i Uppsala och Stockholms län fortsätta under kommande år, medan den akuta situationen i Skåne tillfälligt har åtgärdats [18]. Samtidigt visar rapporter att kapacitetsbristen sprider sig till fler områden, däribland Västerås och Uppsala [16].
För att tackla Sveriges effektbrist arbetar energibranschen med flera olika lösningar samtidigt. Dessa åtgärder är avgörande för att säkra elförsörjningen när efterfrågan ökar kraftigt.
Elnätsbolagen investerar betydande resurser i att modernisera och utöka elnätet. Tidigare handlade arbetet mest om underhåll, men idag ligger fokus även på utbyggnad och förstärkning [19]. I genomsnitt läggs cirka 135 miljoner kronor per år på underhåll av elnät och ytterligare 65 miljoner kronor årligen på förstärkning [19]. Dessutom planeras investeringar på 1,5–2 miljarder kronor under kommande fem år i vissa regioner [20].
På flexibilitetsmarknader kan företag sälja sin förmåga att tillfälligt minska sin elförbrukning eller justera sin produktion [19]. Detta system hjälper till att balansera elnätet under perioder med hög belastning. Samtidigt ökar intresset för energilagring genom batterier, vattenmagasin eller träflislager vid kraftvärmeverk [19]. Kapaciteten för batterilager förväntas växa från dagens låga nivåer till cirka 60 MW 2025 och 100 MW 2026 [20].
Realtidsstyrning av elanvändningen har blivit ett viktigt verktyg mot effektbrist. Genom att sprida ut elförbrukningen över dygnet kan belastningstoppar undvikas [21]. Moderna tekniklösningar möjliggör automatisk styrning baserad på elpris, elnätstariff eller elsystemets behov [22]. Dessutom införs effektavgifter senast 2027 för att uppmuntra jämnare elanvändning [21].
Lokal elproduktion är central för att motverka effektbrist. I dagsläget produceras endast 10 procent av Göteborgs el lokalt, medan resten importeras [20]. Störst potential finns inom kraftvärme och gasturbiner [20]. Etableringen av havsbaserade vindkraftsparker längs Västkusten, som Västvind med planerad effekt på 1000 MW, utgör också en viktig del i lösningen [20].
Effektbristen utgör således en växande utmaning för Sveriges elektrifiering, trots att landet som helhet producerar tillräckligt med el. Skillnaden mellan elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist framstår som avgörande för att förstå problematiken. Medan elbrist sällan förekommer i Sverige, har effektbrist blivit allt vanligare under kalla vinterdagar när efterfrågan når sina toppar. Samtidigt hindrar kapacitetsbristen i elnäten både samhällsutveckling och industriell expansion.
Konsekvenserna av dessa brister märks tydligt i storstadsregioner som Stockholm och Skåne, där befolkningstillväxt och ökad digitalisering ställer allt högre krav på elförsörjningen. Dessutom försvåras situationen av nedlagd kärnkraft i södra Sverige samt begränsningar i överföringskapaciteten mellan norra och södra delarna av landet.
Lösningarna kräver ett flertal parallella åtgärder. Utbyggnad och förstärkning av elnäten står i centrum, med betydande investeringar planerade under kommande år. Samtidigt utvecklas flexibilitetsmarknader där företag kan sälja sin förmåga att tillfälligt minska elförbrukningen. Batterilager och realtidsstyrning av elanvändning framträder även som viktiga verktyg för att hantera effekttoppar.
Stärkt lokal elproduktion genom både kraftvärme och vindkraft kommer utan tvekan att spela en avgörande roll för att motverka effektbrist. Faktum är att Sveriges elektrifieringsresa kräver både strategiska nätinvesteringar och smartare användning av befintlig elkapacitet. Först när dessa åtgärder genomförs fullt ut kan vi fortsätta omställningen till ett hållbart och elektrifierat samhälle utan att bromsas av effekt- och kapacitetsbegränsningar.
Q1. Vad är skillnaden mellan elbrist och effektbrist? Elbrist innebär att den totala elproduktionen inte räcker till under en längre period, medan effektbrist uppstår när det vid specifika tillfällen inte finns tillräckligt med el för att möta en hög efterfrågan, till exempel under kalla vinterdagar.
Q2. Hur påverkar kapacitetsbrist elektrifieringen i Sverige? Kapacitetsbrist i elnätet bromsar elektrifieringen genom att begränsa möjligheten att ansluta nya elförbrukare eller öka effekten hos befintliga kunder. Detta påverkar särskilt storstadsområden, industrins expansion och infrastrukturprojekt.
Q3. Varför uppstår effektbrist främst under vintern? Effektbrist uppstår oftast under kalla, vindstilla vinterdagar när elförbrukningen når sina toppar. Detta beror på hög efterfrågan från både hushåll och industrier samtidigt som viss elproduktion, som vindkraft, kan vara begränsad.
Q4. Vilka åtgärder vidtas för att minska effektbristen i Sverige? För att minska effektbristen arbetar man med flera lösningar, inklusive utbyggnad av elnätet, utveckling av flexibilitetsmarknader, införande av batterilager, styrning av elanvändning i realtid och stärkning av lokal elproduktion.
[1] - https://www.svk.se/49bb53/siteassets/om-oss/rapporter/2025/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2025.pdf
[2] - https://www.svk.se/om-kraftsystemet/nar-elen-inte-racker-till/elbrist-effektbrist-eller-kapacitetsbrist/
[3] - https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/energi/om-energi/vad-ar-el-effekt-och-kapacitetsbrist_1224292.html
[4] - https://www.kunskapsverket.org/artiklar/fran-stabilt-till-volatilt
[5] - https://afry.com/sites/default/files/2023-11/samhallsekonomiska-konsekvenser-av-forsenade-natinvesteringar_v200.pdf
[6] - https://ei.se/download/18.5b0e2a2a176843ef8f56cb0a/1611643287162/Kapacitetsutmaningen-i-elnäten-Ei-R2020-06.pdf
[7] - https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2023/statens-atgarder-for-utveckling-av-elsystemet---reaktiva-och-bristfalligt-underbyggda.html
[8] - https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1562080/FULLTEXT01.pdf
[9] - https://www.svk.se/om-kraftsystemet/nar-elen-inte-racker-till/
[10] - https://www.bjerke-energi.se/elnat/elbrist-vi-forklarar-2/
[11] - https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2025/sverige-star-utan-elreserv-i-vinter/
[12] - https://polarium.com/insights/nar-sverige-star-utan-elreserv-kan-hembatterier-gora-skillnad/
[13] - https://www.tn.se/naringsliv/34845/elbristen-har-kostat-skane-4-500-jobb-katastrof/
[14] - https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/kapacitetsbrist-i-elnaten_h801nu5/html/
[15] - https://www.storsthlm.se/media/aquo5eez/eleffektiva-kommuner-rapport.pdf
[16] - https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/interpellation/kapacitetsbrist-i-skane-och-ovriga-sverige_h810170/
[17] - https://www.energiforetagen.se/pressrum/debattartiklar/2021/lrf-foresprakar-dyr-och-langsam-utbyggnad-av-elnatet/
[18] - https://www.energi.se/artiklar/fortsatt-tufft-effektlage-i-regionerna/
[19] - https://www.tekniskaverken.se/privat/elnat/effekt-och-kapacitetsbrist/
[20] - https://www.energinyheter.se/20241127/32307/goteborg-riskerar-effektbrist-om-tva-ar-lokal-elproduktion-maste-oka-snabbt
[21] - https://www.malarenergi.se/el/elnat/effektsmart/
[22] - https://ei.se/konsument/anvand-el-smartare/styr-din-elanvandning
Charge Node Europé AB
Neongatan 4B
431 53 Mölndal
