Smart laddning och effekttariff: därför räcker det inte att ladda billigt

Smart laddning som bara jagar de billigaste timmarna kan höja anläggningens effekttoppar – och därmed effektavgiften. Det visar ChargeNodes analys av all publik AC-laddning i Sverige i augusti 2026, där 315 335 laddsessioner planerades om på fyra olika sätt. Här är resultatet, och vad det betyder för dig som äger eller förvaltar en fastighet med laddning.

Key Takeaways

• Effekt, inte energi, sätter gränsen – det är hur mycket el som tas ut samtidigt som avgör både nätanslutningen och effektavgiften.
• Prisstyrning ensam höjer topparna – i analysen sjönk spotkostnaden med 29 procent, men effekttopparna steg med 8 procent.
• Styrning på pris och effekt gav mest – summan av spotkostnad och effektavgift sjönk med 36 procent, motsvarande 3,2 miljoner kronor på en månad.
• Ingen bil fick mindre el – alla bilar fick samma mängd energi som utan styrning. Det enda systemet behöver veta är när bilen ska åka.
• Effektavgifterna finns kvar – regeringen stoppade i mars 2026 kravet på att alla nätbolag ska införa dem, men befintliga effektavgifter får nätbolagen behålla. Stoppet motiverades med att avgifterna slagit för hårt mot vanliga hushåll.
  

Varför avgör effekten – inte energin – vad laddningen kostar?

Två begrepp blandas ofta ihop när laddning diskuteras: energi och effekt.

• Energi (kWh) är den totala mängden el som används under en period, till exempel ett dygn. Den är sällan problemet.
• Effekt (kW) är hur mycket el som tas ut i ett visst ögonblick. Den avgör om fastighetens nätanslutning räcker – och vad du betalar i effektavgift där nätbolaget har en sådan.

En fastighet kan alltså ha gott om energi över dygnet men ändå slå i taket under de timmar då många bilar laddar samtidigt med annan förbrukning i huset. Nätanslutningen är taket för hela projektet.

Det är därför effektbehovet för laddning är en av de avgörande frågorna när laddinfrastruktur planeras.

"Många tror fortfarande att de behöver en större nätanslutning för att installera laddning. Med smart energistyrning är det sällan nödvändigt", säger Annika Abraham, vd på ChargeNode.

Frågan är vilken sorts styrning som ger mest. Det är vad analysen nedan mäter.

Fyra sätt att ladda samma bilar – så gjordes analysen

ChargeNodes analys utgår från all publik AC-laddning i Sverige i augusti 2026: 315 335 laddsessioner på 5 504 anläggningar. Varje session planerades om på fyra sätt. Bilarna, ankomst- och avresetiderna och energimängden är desamma i alla fyra – det enda som ändras är när laddningen sker.

1. Ostyrd – bilen laddar direkt när den kopplas in.
2. Prisstyrd – laddningen läggs i de billigaste timmarna före avresa.
3. Effektstyrd – laddningen sprids jämnt över hela tiden bilen står parkerad.
4. Optimerad per anläggning – laddningen läggs där kombinationen av lägst spotpris och lägst effektavgift blir bäst för just den anläggningen.

Ett förenklat exempel gör skillnaden konkret. En bil står parkerad mellan 09 och 15 onsdagen den 12 augusti 2026 i elområde SE3, behöver 22 kWh och kan ladda med högst 7,4 kW. Ostyrd laddar den de första timmarna efter ankomst. Prisstyrd väntar till de billigaste timmarna innan bilen åker. Effektstyrd laddar lite varje timme. Optimerad väljer de timmar som ger lägst kostnad för anläggningen.

Det är viktigt att vara tydlig med vad analysen är: en omplanering av verkliga laddmönster, inte en mätning av en besparing som redan gjorts. Den visar vad styrningen hade varit värd under samma månad.

Avresebaserad laddning är det som gör strategi 2–4 möjliga. Systemet behöver veta när bilen ska åka för att kunna flytta laddningen utan att föraren märker något.

Varför höjer spotprisstyrd laddning effekttopparna?

Kort svar: prisstyrd laddning sänkte spotkostnaden med 29 procent men höjde effekttopparna med 8 procent. Den gjorde alltså effektproblemet värre.

Utgångsläget, ostyrd laddning, kostade 4,3 miljoner kronor i spotpris och 4,5 miljoner kronor i effektavgift under augusti – totalt 8,8 miljoner kronor. Anläggningarnas effekttoppar uppgick till 93 MW.

Så här förändrades kostnaderna med de tre styrningssätten, jämfört med ostyrd laddning:

• Prisstyrd: spotkostnad −29 %, effektavgift +8 %, summa spot + effektavgift −10 %, effekttoppar +8 %.
• Effektstyrd: spotkostnad −7 %, effektavgift −50 %, summa spot + effektavgift −29 %, effekttoppar −50 %.
• Optimerad per anläggning: spotkostnad −25 %, effektavgift −47 %, summa spot + effektavgift −36 %, effekttoppar −25 %.

Prisstyrningen sänker spotkostnaden mest av alla strategier, men ökar effektavgiften. Mönstret är känt från forskningen. I en rapport från Energiforsk, skriven av forskare vid Chalmers och Profu, konstateras att laddning som optimeras mot elpris kan skapa nya effekttoppar – eftersom bilarna styr på samma prissignal.

För en anläggning med effektavgift kan alltså ren prisstyrning öka den kostnadspost som i analysen var störst. Slutsatsen är att varje anläggning behöver en plan för effekten, inte bara för priset.

"Det billigastespotpriset ger inte nödvändigtvis den lägsta kostnaden för fastighetsägaren. Om alla laddar samtidigt under de billigaste timmarna riskerar effekttopparna att öka. De största besparingarna uppstår när energi- och effektkostnader optimeras tillsammans", säger Annika Abraham, vd på ChargeNode.

Vad är smart laddning med effekttariff värd i kronor?

Kort svar: 3,2 miljoner kronor på en månad. Den optimerade strategin – lägst spotpris och lägst effektavgift i kombination – sänkte summan av spotkostnad och effektavgift för publik AC-laddning i Sverige med 36 procent i augusti 2026.

• Spotkostnad: från 4,3 till 3,2 miljoner kronor (−1,1 miljoner, −25 %).
• Effektavgift: från 4,5 till 2,4 miljoner kronor (−2,1 miljoner, −47 %).

Två tredjedelar av besparingen kom alltså från effekten, inte från elpriset.

I de tre största städerna såg det ut så här:

• Stockholm: 1 073 anläggningar. Kostnaden sjönk med 685 000 kronor (−44 %).
• Göteborg: 303 anläggningar. Kostnaden sjönk med 617 000 kronor (−31 %).
• Malmö: 127 anläggningar. Kostnaden sjönk med 189 000 kronor (−38 %).

Analysen bygger på några antaganden som är bra att känna till:

• Alla anläggningar har en säkring på minst 63 A.
• Effektavgift räknas där nätområdet har en och säkringen överstiger nätägarens gräns – det gällde 3 085 av 5 504 anläggningar.
• Spotpriset är exklusive moms, skatt, nätavgift och påslag.
• Augusti är en sommarmånad. Vintern ger sannolikt större effekt, men det är inte uppmätt.

Och viktigast: av 315 335 laddsessioner fick ingen en kilowattimme mindre. Det enda styrningen behövde veta var när bilen skulle lämna platsen.

Gäller det här fortfarande när kravet på effektavgifter har stoppats?

Ja. Den 13 mars 2026 stoppade regeringen kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektavgifter senast 1 januari 2027. Regeringen motiverade beslutet med att effektavgifterna slagit för hårt mot vanliga hushåll. Energimarknadsinspektionen fick i uppdrag att upphäva föreskriften senast 30 juni 2026, och ett förslag på ny modell ska presenteras senast 12 april 2027. Under tiden är det upp till varje elnätsföretag om de vill tillämpa effektavgifter.

Stoppet tog alltså bort ett krav – inte effektavgifterna. Hos till exempel Värnamo Elnät pausas införandet för kunder med säkringsabonnemang på 16–63 A, medan effekttarifferna för företagskunder med 80 A eller mer är oförändrade. Kolla vad som gäller i ditt nät.

I analysen räknades effektavgift för de anläggningar där säkringen överstiger nätägarens gräns – 3 085 av 5 504, drygt hälften. Här finns mer om vad stoppet innebär för fastighetsägare.

Oavsett avgiftsmodell finns två skäl att styra effekten:

• Nätanslutningen är fortfarande taket. Lägre toppar betyder fler laddpunkter på samma anslutning.
• Elsystemet behöver flexibilitet. I sin långsiktiga marknadsanalys från juni 2026 skriver Svenska kraftnät att förmågan att anpassa både elanvändning och produktion efter systemets behov blir avgörande.
  

Tre frågor att ställa om din laddning i dag

Du behöver inte vänta på dubbelriktad laddning (V2G) för att börja styra energin. Det mesta av värdet finns redan i dag. Börja med tre frågor:

• Styrs laddningen bara på pris? Om svaret är ja kan den höja dina effekttoppar. Fråga din laddoperatör om laddningen även tar hänsyn till effekt och effektavgift.
• Vet systemet när bilarna ska åka? Utan avresetid kan laddningen inte flyttas utan risk för att en bil inte är klar i tid.
• Har du fastighetens effektdata per timme? Utgå från den när du planerar – den visar hur många kilowatt du kan flytta eller skjuta upp.

Ett exempel på vad effektstyrning gör möjligt är Näst Energy Lab i Torslanda, där batterilager, lokal förnybar elproduktion och smart laddning sänkte effektbehovet så mycket att 160 laddpunkter kunde byggas utan större nätanslutning.

Så arbetar ChargeNode med smart laddning och effektstyrning

Analysen bakom den här artikeln presenterades av vår vd Annika Abraham på Sthlm E-Mobility Summit den 8 oktober 2026. Den visar att värdet av smart laddning sitter i att styra både pris och effekt – per anläggning och per bil.

Så fungerar det i vår laddtjänst:

• Avresebaserad laddning – varje bil laddas utifrån när den ska åka, så att laddningen kan läggas där den kostar minst utan att föraren märker något.
• Dynamisk lastbalansering – tillgänglig effekt fördelas automatiskt mellan laddpunkterna.
• Egen plattform sedan 2018 – och hårdvaruoberoende, så att befintliga laddare ofta kan behållas.

Vi driver över 70 000 laddpunkter med 99,7 procents upptid. Vill du veta vad smart laddning med effektstyrning kan vara värd för din fastighet?

Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningsmöte.

‍

Vanliga frågor om smart laddning och effekttariff

Vad är skillnaden mellan energi och effekt vid laddning?
Energi (kWh) är den totala mängden el som används över tid. Effekt (kW) är hur mycket el som tas ut i ett visst ögonblick. Det är effekten som avgör om nätanslutningen räcker och vad du betalar i effektavgift.

Kan smart laddning höja effektavgiften?
Ja, om den bara styrs på spotpris. När många bilar laddar i samma billiga timmar blir toppen högre. I ChargeNodes analys av publik AC-laddning i augusti 2026 steg effekttopparna med 8 procent med ren prisstyrning.

Hur mycket kan smart laddning spara?
I analysen sänkte styrning på både spotpris och effektavgift summan av de två kostnaderna med 36 procent, eller 3,2 miljoner kronor på en månad för all publik AC-laddning i Sverige. Vad det blir för en enskild anläggning beror på laddmönster, säkring och nätbolagets avgifter.

Gäller effekttariffer fortfarande 2026?
Ja. Regeringen stoppade i mars 2026 kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektavgifter, men nätföretagen får fortsätta använda dem. Stoppet motiverades med att avgifterna slagit för hårt mot hushåll. Har fastigheten ett effektabonnemang kan den redan ha en effektbaserad avgift – kontrollera vad som gäller hos ditt nätbolag.

Vad är avresebaserad laddning?
Det är smart laddning som utgår från när bilen ska lämna platsen. Systemet kan då flytta laddningen till de timmar som ger lägst pris och lägst effekt, samtidigt som bilen är klar i tid.