August 26, 2026

Vad bredbandsutbyggnaden lärde oss om laddinfrastruktur i BRF

Bredbandsutbyggnaden visar att infrastruktur som byggs före efterfrågan är det som faktiskt förändrar beteende – inte tvärtom. Med 18 510 bostadsrättsföreningar som fortfarande väntar och en elektrifiering som redan halkat efter, är frågan inte längre om laddinfrastrukturen behöver komma först, utan hur snabbt Sverige är berett att göra samma prioritering som gjordes med bredband.

Stina Månsson, Content Manager

Tom svart skärm med två små fyrkanter, en svart och en grön, nära botten.

Sverige byggde ut bredband till hela landet innan de flesta visste vad de skulle använda det till – infrastrukturen kom före efterfrågan. Samma logik borde gälla laddinfrastruktur i bostadsrättsföreningar, men i dag väntar 18 510 BRF:er fortfarande på laddning medan beslutet ligger på en ideellt arbetande styrelse. Här är vad bredbandsutbyggnaden faktiskt lär oss – och tre konkreta lärdomar för laddinfrastrukturen.

Key Takeaways

  • 18 510 bostadsrättsföreningar saknar i dag laddinfrastruktur, och i nuvarande utbyggnadstakt är alla föreningar utbyggda först 2043.
  • Elbilspenetrationen är mer än dubbelt så hög i BRF:er med etablerad laddning (42 procent) jämfört med rikssnittet (20 procent).
  • Bredbandsutbyggnaden visar mönstret: staten satte mål, undanröjde hinder och riktade stöd dit marknaden inte nådde på egen hand – sedan tog marknaden vid.
  • Beslutet om laddning läggs i dag på en enskild styrelse i stället för att hanteras som samhällsinfrastruktur, vilket gör processen långsam och godtycklig.
  • Elektrifieringen av transporter är redan 4–5 år försenad jämfört med tidigare prognoser, enligt Power Circle.
  • Tre lärdomar från bredband – förbered fastigheterna, kombinera krav med stöd, och låt individen välja bilen – kan snabba på utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Infrastruktur driver beteende – inte tvärtom

Skillnaden syns tydligt i siffrorna. Enligt Annika Abraham, vd på ChargeNode, som talade utifrån ChargeNodes rapport om laddning i Sveriges bostadsrättsföreningar under ChargeNodes seminarium på Almedalen 2026, har elbilspenetrationen i bostadsrättsföreningar med etablerad laddinfrastruktur stigit till 42 procent – att jämföra med rikssnittet på 20 procent. Enligt henne bygger underlaget på uppföljning av över 30 000 av ChargeNodes laddpunkter i BRF:er från 2024 och framåt. Observera: detta sifferpar är hämtat från hennes muntliga redovisning på scen – den skriftliga rapporten fokuserar på utbyggnadstakt och innehåller inte samma jämförelse i klartext.

Det är inte en slump. Det är samma logik som gällde bredband: när infrastrukturen finns på plats förändras beteendet – inte tvärtom. Den som väntar på att tillräckligt många ska efterfråga laddning innan infrastrukturen byggs kommer vänta länge. De föreningar som bygger infrastrukturen ser efterfrågan ta fart av sig själv.

Samtidigt är 18 510 bostadsrättsföreningar fortfarande utan laddinfrastruktur, och enligt ChargeNodes analys av utbyggnadstakten kommer full utbyggnad inte ske förrän 2043 om nuvarande takt fortsätter – åtta år efter EU:s planerade stopp för nya fossilbilar.

Andreas Karlsson, Key Account Manager på ChargeNode, satte siffrorna i ett vardagsperspektiv i ett LinkedIn-inlägg efter Almedalen 2026: sex av tio svenskar kan i dag inte ladda bilen där de bor, och omkring 1,1 miljoner hushåll väntar på möjligheten att ladda hemma. Det är inte ett marginellt problem för en liten grupp fastighetsägare – det är en flaskhals som berör en stor del av landets bostadsbestånd.

Hur bredbandsutbyggnaden faktiskt gick till

Den svenska bredbandsutbyggnaden är ofta beskriven som att "staten drog fiber till alla", men verkligheten är mer nyanserad – och mer användbar som modell. Enligt Bredbandsforums strategi Sverige helt uppkopplat 2025 agerade staten främst som möjliggörare: den satte politiska mål, undanröjde regulatoriska hinder och riktade stöd dit marknaden inte byggde ut på egen hand. Mellan 2017 och 2020 sköt regeringen till 850 miljoner kronor extra till områden utan kommersiell utbyggnad, och landsbygdsprogrammet växte från 3,25 till 4,25 miljarder kronor för samma ändamål. Bredbandsforum etablerades för att samordna kommuner, nätägare och operatörer.

Utöver landsbygdsprogrammet riktades ytterligare 1,2 miljarder kronor via regionalfondsprogrammen till de norra delarna av landet, där kommersiell utbyggnad annars inte hade varit lönsam. Kommunerna byggde egna stadsnät parallellt med de privata operatörernas satsningar i städerna – två spår som tillsammans täckte hela landet i stället för att lämna glesbygden på efterkälken.

Resultatet blev dramatiskt: 2010 hade mindre än en procent av befolkningen tillgång till 4G. År 2015 var siffran 99 procent. Ingen väntade på att varje hushåll skulle ställa ett individuellt krav på sin fastighetsägare – staten skapade förutsättningarna, och marknaden byggde ut resten i den takt som faktiskt krävdes.

Varför hemmaladdning är samma fråga

90 procent av all laddning sker hemma, enligt både Annika Abraham och ChargeNodes egen data. Det är inte en detalj – det är hela förutsättningen för att en elbil ska fungera i vardagen. Hemmaladdning innebär full batteri varje morgon, ett elpris du känner igen, och ingen tid borta på en publik laddstation.

Men i dag läggs ansvaret på individen. Den som bor i en bostadsrättsförening och vill ladda hemma måste invänta ett styrelsebeslut – en process som enligt Annika Abraham ofta tar över ett år, eftersom styrelseledamöterna är frivilliga utan teknisk bakgrund och frågan konkurrerar med allt annat på dagordningen.

Det är inte ett fel hos styrelserna. Det är ett systemfel. Annika Abraham formulerade det på Almedalen 2026 så här: "Lägg inte det här till en individ i en bostadsrättsförening att fatta beslut om. Ta ansvar från staten – det här är infrastruktur vi ska bygga för samhället."

Vad bredbandsmodellen innebär för laddning i praktiken

Tre lärdomar från bredbandsutbyggnaden är direkt tillämpbara på laddinfrastruktur, och är ChargeNodes förslag på hur politiken kan gå vidare:

  1. Förbered fastigheterna – inte bara uttagen. Ladda bilen-bidraget ger i dag stöd för enskilda laddboxar – det är att subventionera uttaget, inte infrastrukturen. En bredbandslogik skulle i stället lägga stödet på kabeldragning, elcentraler och förberedda uttag till alla parkeringsplatser, oavsett om alla vill ladda i dag. När infrastrukturen är på plats blir tröskeln för den enskilde minimal.
  2. Kombinera krav med stöd. Bredbandsutbyggnaden kombinerade riktade medel med skärpta krav på nybyggnation. Samma logik gäller laddning: Boverkets nya krav på förberedd infrastruktur bör kombineras med stöd som gör det ekonomiskt möjligt för föreningen att genomföra det.
  3. Låt individen välja bilen – inte infrastrukturen. Finns laddboxen på parkeringsplatsen när du parkerar varje kväll är steget till elbil kort. Saknas den är steget långt, oavsett hur bra bilen är eller hur lågt elpriset är.

Poängen är densamma i alla tre lärdomarna: så länge beslutet om infrastruktur läggs på samma person som ska fatta beslutet om bilen, kommer båda besluten gå långsammare än nödvändigt. Bredbandsutbyggnaden separerade de två frågorna – och det är det som gjorde att den gick så snabbt som den gjorde.

Vad som är annorlunda den här gången

Bredbandsutbyggnaden hade politiskt mandat och tog flera år att genomföra. Hemmaladdning har ett extra incitament: varje år utan infrastruktur är ett år med fortsatt fossilimport och fortsatt sårbarhet mot prisrörelser och geopolitisk oro.

Johanna Lakso, vd på Power Circle, konstaterade under samma seminarium på Almedalen att elektrifieringen av transporter försenats med fyra till fem år jämfört med tidigare prognoser – varannan ny bil förväntas nu vara elbil 2034–2035 i stället för 2030. Det är hennes muntliga uttalande på scen; exakt samma siffror har inte gått att återfinna i Power Circles publicerade prognostext, som mer allmänt beskriver marknaden som nära en "tipping point". Det är inte i första hand ett klimatproblem i abstrakt mening – det är ett konkret ekonomiskt och säkerhetspolitiskt problem för Sverige.

Infrastrukturen kan inte vänta på att frågan löser sig själv. Det gjorde den inte med bredband heller – det krävdes ett beslut om att bygga den.

Samtidigt visar Power Circles prognos något hoppfullt: utfallsrummet har minskat betydligt. Oavsett vilken regering som styr de kommande åren går det inte längre att helt tappa fart i omställningen – tekniken och fordonen är redan på väg ut på vägarna. Frågan är inte om elektrifieringen fortsätter, utan hur mycket tid Sverige förlorar innan hemmaladdningen finns där människor faktiskt bor.

Så arbetar ChargeNode med laddinfrastruktur i BRF

Vi driver laddlösningar för bland annat BRF och samfälligheter på över 60 000 laddpunkter och 200 000 aktiva användare i Sverige, och ser varje dag vad som händer när infrastrukturen väl finns på plats – och vad som händer när den saknas. Vi hjälper styrelser att förbereda fastigheten för hela sitt bestånd av parkeringsplatser från start, i stället för att lösa en laddbox i taget, och vi hanterar ansökan om Ladda bilen-bidraget kostnadsfritt åt föreningen. Det är den kunskapen vi tog med till Almedalen 2026, och det är den kunskapen vi tar med oss in i höstens politiska samtal.

Infrastrukturen måste komma före efterfrågan. Det lärde vi oss av bredband. Är din förening förberedd?

Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningsmöte.

Vanliga frågor om laddinfrastruktur i bostadsrättsföreningar

Varför är det svårare att få laddning i en BRF än i en villa?

I en villa fattar den boende beslutet själv. I en bostadsrättsförening måste frågan hanteras av en styrelse som ofta består av frivilliga utan teknisk bakgrund, vilket enligt Annika Abraham, vd ChargeNode, kan ta över ett år från förslag till installation.

Hur många bostadsrättsföreningar i Sverige saknar laddinfrastruktur i dag?

Enligt ChargeNodes Almedalen-material saknar 18 510 bostadsrättsföreningar fortfarande laddinfrastruktur. I nuvarande utbyggnadstakt beräknas full täckning inte nås förrän 2043.

Vad visar sambandet mellan laddinfrastruktur och elbilsandel i BRF:er?

I bostadsrättsföreningar med etablerad laddinfrastruktur är elbilspenetrationen 42 procent, mer än dubbelt så hög som rikssnittet på 20 procent, enligt ChargeNodes BRF-rapport.

Vad kan bredbandsutbyggnaden lära fastighetsägare om laddinfrastruktur?

Att staten och marknaden tillsammans kan bygga ut infrastruktur snabbt när politiska mål sätts och riktat stöd går dit marknaden inte når ensam – 4G-täckningen i Sverige gick från under 1 till 99 procent på fem år.

Är elektrifieringen av transporter i Sverige på rätt spår?

Enligt Power Circles senaste prognos är omställningen redan försenad med fyra till fem år jämfört med tidigare bedömningar, med varannan ny bil som elbil runt 2034–2035 i stället för 2030.

Nyfiken på ChargeNode?
Låt oss berätta mer.

Blogg