CSRD och EU-taxonomin ställer nya krav på fastighetsägares hållbarhetsrapportering. Laddinfrastruktur är ett av de mest konkreta och mätbara stegen du kan ta – och de som börjar nu får ett försprång när kraven väl gäller.
EU:s krav på hållbarhetsrapportering skärps – och fastighetssektorn är en av de branscher som påverkas mest. Men vad innebär det egentligen i praktiken? Och hur hänger en laddstation på parkeringen ihop med din ESG-rapportering, EU-taxonomin och Scope 2-utsläpp? Den här guiden reder ut begreppen och visar varför laddinfrastruktur är ett av de enklaste och mest mätbara stegen du kan ta i ditt hållbarhetsarbete just nu.
ESG står för Environmental (miljö), Social (sociala aspekter) och Governance (styrning). Det är ett ramverk för att bedöma hur ett företag hanterar sin påverkan på omvärlden – och i allt högre grad ett krav från investerare, banker och hyresgäster.
För fastighetsägare handlar E-delen – miljö – framför allt om energianvändning, klimatutsläpp och fastigheternas energiprestanda. Det är här elbilsladdning kommer in. En fastighet som erbjuder laddinfrastruktur kan dokumentera minskade fossila transporter bland hyresgäster, lägre koldioxidavtryck i Scope 3 och aktivt arbete med hållbar mobilitet – alla delar som är relevanta i en modern hållbarhetsrapport.
Men ESG är inte längre frivilligt för alla. Med CSRD – EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering – har ramverket blivit lagkrav för en växande grupp företag.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv som ställer krav på att företag rapporterar om sin miljöpåverkan, sina sociala förhållanden och sin styrning på ett standardiserat och granskningsbart sätt. Direktivet är infört i svensk lag och ersätter det äldre NFRD-direktivet.
Det finns tre rapporteringsvågor:
Våg 1 – Stora börsnoterade företag och koncerner med fler än 500 anställda. Dessa ska rapportera som planerat, med de första CSRD-rapporterna för räkenskapsåret 2024–2025.
Våg 2 – Övriga stora företag som uppfyller minst två av tre kriterier: fler än 250 anställda, mer än 550 mkr i omsättning eller mer än 280 mkr i balansomslutning. För dessa har rapporteringskravet skjutits upp två år via EU:s Omnibus-paket och Stop the clock-direktivet – rapporteringen börjar nu gälla för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2026, med de första rapporterna 2028.
Våg 3 – Noterade små och medelstora företag. Dessa rapporterar för räkenskapsår som inleds efter 31 december 2027.
Det betyder att de flesta kommersiella fastighetsägare som är stora men inte tillhör de allra största koncernerna har fått mer tid på sig. Men "mer tid" är inte detsamma som "inget att göra". Fastighetsbolag som inte börjar bygga sin datainsamling, sina processer och sin infrastruktur nu riskerar att stå med tomma händer när kraven väl slår till.
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för vad som räknas som miljömässigt hållbara investeringar. För fastighetssektorn handlar det primärt om att byggnader ska kunna klassificeras som taxonomiförenliga – vilket påverkar tillgången till gröna lån, investerarpreferenser och ESG-rating.
Taxonomin innehåller specifika kriterier för fastighetsaktiviteter (taxonomikoderna 7.1–7.7), och en av de faktorer som bedöms är fastighetens energiprestanda och stöd för hållbar mobilitet. Här är laddinfrastruktur direkt relevant av två skäl.
För det första är Boverkets nya laddkrav från 29 maj 2026 – som kräver laddpunkter eller kabeldragning i kommersiella fastigheter med fler än 20 parkeringsplatser – direkt kopplade till EPBD-direktivet, som i sin tur är en del av det regelverk som ligger till grund för taxonomikriterierna. En fastighet som uppfyller Boverkets krav är ett steg närmare taxonomiförenlig klassificering. Du kan läsa mer om exakt vad Boverkets krav innebär i vår guide om de nya laddkraven från 29 maj.
För det andra ger en dokumenterad investering i laddinfrastruktur ett konkret bidrag till fastighetens capex-andel i taxonomirapporteringen. Företag som rapporterar enligt taxonomin ska redovisa vilken andel av sin capex och omsättning som härrör från taxonomiförenliga aktiviteter – och en laddinstallation är en sådan aktivitet.
GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) delar in utsläpp i tre scope-kategorier. Fastighetsägarna Sverige har i sin vägledning för utsläppsrapportering (december 2025) tydligt beskrivit hur dessa tillämpas i fastighetssektorn.
Scope 1 – Direkta utsläpp från verksamheten, till exempel förbränning i fastighetens egna pannor eller tjänstefordon.
Scope 2 – Indirekta utsläpp från inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Här redovisas produktionsutsläppet för den el som fastigheten konsumerar – inklusive el som används för elbilsladdning i fastigheten.
Scope 3 – Alla övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, inklusive hyresgästernas transporter. Det är en av de mest väsentliga scope 3-kategorierna för fastighetsbolag.
Elbilsladdning påverkar rapporten på flera sätt. Den el som används i laddpunkterna redovisas i Scope 2 – och ju mer av fastighetens el som kommer från förnybar energi, desto lägre Scope 2-siffra. Därtill bidrar laddinfrastrukturen indirekt till att sänka Scope 3-utsläppen: hyresgäster som laddar sin elbil i fastigheten kör fossiltfritt, vilket minskar utsläppen i kategorin för hyresgästtransporter.
En smart laddplattform som ChargeNodes ger dessutom tillgång till detaljerad data – kWh per session, tidpunkt, antal laddningar – som kan användas direkt i klimatbokslutet. Det är den typen av mätbar, dokumenterad aktivitetsdata som hållbarhetsrapporteringen faktiskt efterfrågar.
Det kan verka lockande att invänta att kraven väl är på plats. Men det finns flera skäl till varför fastighetsbolag i våg 2 tjänar på att agera redan nu.
Hyresgästerna frågar redan. Stora hyresgäster – kontorsbolag, butikskedjor, logistikoperatörer – omfattas ofta av CSRD som våg 1-bolag och rapporterar redan. De behöver data om sin Scope 3 i fastigheten, och de väljer i allt högre utsträckning lokaler hos fastighetsägare som kan leverera det underlaget. En fastighet utan laddinfrastruktur och utan energidata är helt enkelt svårare att hyra ut till den gruppen.
Banker och investerare prissätter ESG-risk. Gröna lån, lägre marginaler och bättre villkor kräver att fastigheten kan redovisa taxonomiförenliga investeringar och en trovärdig klimatplan. Det arbetet tar tid att bygga upp.
Infrastrukturen tar tid att planera och installera. En laddinstallation i en kommersiell fastighet med 50–200 parkeringsplatser är inte ett projekt som genomförs på en vecka. Projektering, bidragsansökan Ladda bilen-bidraget måste skickas in innan installation), tillståndsprocess och installation tar sammanlagt flera månader. De som börjar nu är klara när kraven gäller – och har dessutom hunnit samla ett till två år av faktisk ladddata att visa upp i rapporten.
Vi levererar inte bara laddpunkter – vi levererar data. ChargeNodes plattform ger fastighetsägaren tillgång till fullständig statistik per laddpunkt: energiförbrukning, antal sessioner, tidprofiler och belastningsmönster. Den datan är direkt användbar i klimatbokslut och hållbarhetsrapporter.
Parallellt hjälper vi dig att uppfylla Boverkets kommande krav från 29 maj 2026 och maximera stödet från Ladda bilen-bidraget – upp till 50 procent av investeringskostnaden och 15 000 kr per laddpunkt för mindre fastighetsbolag.
Vill du veta hur din fastighet ligger till och vad en laddinstallation skulle innebära för din ESG-profil och lönsamhet? Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningsmöte.
Hållbarhetsrapportering kan verka abstrakt – men den börjar med konkreta investeringar som går att mäta. Laddinfrastruktur är ett av de tydligaste exemplen: det är en kapitalinsats som syns i taxonomirapporteringen, bidrar till lägre Scope 2-siffror och ger fastigheten ett försprång hos hyresgäster och investerare som redan ställer ESG-krav. Och med CSRD-kraven på väg gäller det att börja bygga grunden nu – inte när det är för sent.
Måste mitt fastighetsbolag CSRD-rapportera nu?
Det beror på bolagets storlek. Stora bolag med fler än 500 anställda (våg 1) rapporterar redan. För de flesta övriga stora fastighetsbolag har kravet skjutits upp till räkenskapsår som inleds efter 31 december 2026, med de första rapporterna 2028, via EU:s Omnibus-paket. Det är ändå klokt att börja förbereda datainsamling och infrastruktur nu.
Räknas en laddinstallation i EU-taxonomin?
Ja. En investering i laddinfrastruktur kan klassificeras som taxonomiförenlig capex, eftersom den stöder hållbar mobilitet och är kopplad till de krav som följer av EPBD – det direktiv som också ligger bakom Boverkets nya laddkrav från 29 maj 2026.
Var i scope-rapporteringen hamnar elbilsladdningen?
Elen som används i laddpunkterna redovisas i Scope 2 (inköpt energi). Hyresgästernas minskade fossila transporter tack vare tillgång till laddning är relevant för Scope 3, kategori för hyresgästaktiviteter och transporter.
Vilka hyresgäster ställer ESG-krav på sin fastighetsägare?
Primärt de som själva omfattas av CSRD som våg 1-bolag – stora börsnoterade bolag och koncerner med fler än 500 anställda. De behöver Scope 3-data om sina lokaler och prioriterar fastighetsägare som kan leverera den.
Kan jag använda data från laddplattformen i min hållbarhetsrapport?
Ja. En modern laddplattform ger tillgång till mätbar aktivitetsdata: kWh per laddpunkt, antal sessioner och energiprofiler. Det är precis den typ av primärdata som klimatbokslut och hållbarhetsrapporter enligt GHG-protokollet och CSRD efterfrågar.
Charge Node Europe AB
Neongatan 4B
431 53 Molndal
